Dag 116: Schweiz: Med Mark från Rigi till Luzern.

https://i0.wp.com/www.theexpeditioner.com/wordpress/wp-content/uploads/2011/04/RigiKulm1.jpg

Vi befann oss på stationen (1750 m) vid Rigi Kulm (1797 m) och dimman, som precis slagit till, hade fjorton minuter på sig att försvinna, sedan var det dags för oss att åka ned igen. Vår första bergstopp i Schweiz var ett fiasko, en bergstopp som hyllats i litteraturen, inte bara av Mark Twain, utan också av Victor Hugo som beskriver denna otroliga horisont med sitt “kaos av absurda överdrifter och skrämmande förminskningar”. Även dimma kan ha litterära värden, men sällan i samband med utsikter. Det sägs att man kan se ända till Jungfrau – jag tror det var vi som skrev det i förra avsnittet.

https://i0.wp.com/www.sachsen-bahn-schweiz.de/images/Rigi-Kulm.jpg

Obevekligt, i dimma och snö, startar de schweisiska tågen exakt på sekunden och 10.04 började vi glida ned på andra sidan berget, med Arth-Goldau som destination (tab 602). Dimman lättade redan innan vi hade åkt de fyra minuterna ned till Rigi-Staffel (1603 m). (Vissa människor är drabbade av dimförföljelse, varje gång de kommer till en utsikt har de dimtäcket med sig – vi hoppades att vi inte hörde till denna förtappade grupp, många alptoppar återstod.)

Touristische_b03

Det finns flera sätt att ta sig upp och ned för Rigi. Staffel utgjorde tidigare en riktig knutpunkt för bergets förvånansvärt komplexa trafiksystem. Det gick ett spår på bergsryggen från Staffel till Scheidegg (1648 m), men det stängdes redan 1931 på grund av brist på passagerare. I dag kan man följa banvallen till fots och ta en linbana (tab 2568) ned till järnvägen mot Arth-Goldau.

Mark Twain och hans vän Twitchell gick hela vägen upp. Promenaden var inte fullt så strapatsrik som vi berättade i föregående avsnitt efter Twains skildring i A Tramp Abroad. I verkligheten fick han en släng av sin reumatism och tog tåget tillbaka ned till Vitznau tillsammans med resten av familjen som också kommit upp den vägen, precis som vi gjort dagen innan. I anteckningsboken skrev han: “Besviken att upptäcka att en invalid dam gått uppför Rigi och tillbaka. Amerikanska? Nej – engelska.”

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c0/VRB_H_1-2_bei_Freibergen.jpg

Under nedfarten mötte vi Ånglok Nr 7, det enda kugghjulsångloket med vertikal panna i drift i världen. Det var på väg upp till sin dagliga skytteltrafikjour mellan Staffel och Kulm. Vi kom in i Arth-Goldau (510 m) med större nonchalans än en spårvagn, körde mellan hus och korsade gator tills vi stannade på en bro över perrongerna för de stora tågen. I Schweiz anses det föreligga förbindelse mellan tåg (och bussar och båtar) om det skiljer minst tre minuter (när det behövs mer tid på en plats anges det i tabellen). Vi hade hela fem minuter på oss och kunde därför lugnt promenera nedför trapporna precis i tid för att stiga på Voralpernexpress tillbaka till Luzern (tab 600).

https://i0.wp.com/mw2.google.com/mw-panoramio/photos/medium/83389631.jpg

Mark Twain vilade och skrev brev i tre dagar på hotellet i Luzern efter strapatserna på Rigi. Den 21:a augusti for familjen vidare till Interlaken i ambulans förspänd med fyra hästar. Vi hittade varken hästar eller ambulans, så det fick bli tåg.

https://i0.wp.com/s3.freefoto.com/images/1303/15/1303_15_19_web.jpg

Sträckan Luzern-Interlaken (tab 470) är den enda statliga linje som är smalspårig. Schweizarna ger vissa, särskilt intressanta router speciella namn. Golden Pass (tab 471) går från Luzern till Montreux, med byte i Interlaken Ost och Zweisimmen, eftersom den mellersta biten har normalspår. Man funderar faktiskt på att komplettera smalspåret, så att specialtågen kan gå hela vägen.

Luzern har ett andra berg i sin närhet. Alldeles i stadens utkanter står Pilatus (2120 m), enligt traditionen uppkallad efter Pontius Pilatus. Efter korsfästelsen drev Pilatus plågad av sitt samvete runt i världen innan han försökte hitta ro, undangömd bland bergets skrevor. Han fick ingen, så han slängde sig i sjön, men spökar fortfarande på sluttningarna. Det var länge förbjudet att klättra upp i berget, eftersom man trodde att det skulle bringa olycka över befolkningen i trakten. Sex promenadglada munkar åtalades 1387. I dag finns två hotell däruppe och själva toppen är upplyst på natten.

Vi funderade ett tag på att ta omvägen över berget. Det skulle innebära: först 12 min med busslinje 71 (tab 550.45) från järnvägsstationen i Luzern till Kriens (492 m),

https://i0.wp.com/www.bugbog.com/images/galleries/switzerland_pictures/switzerland-large-photos/lucerne-golden-round-trip/frakmuntegg-kriens-gondola.jpg

sedan 30 min med linbana (tab 2516) till Fräkmüntegg (1415 m),

https://i0.wp.com/us.123rf.com/400wm/400/400/vichie81/vichie811009/vichie81100900144/7877354-red-cable-car-railway-and-landscape-of-pilatus-mountain-at-lucern-switzerland.jpg

sedan 6 min med en annan linbana (tab 2517) till Pilatus Kulm (2070 m) och

pilatus-2

till sist 40 min med världens brantaste bergjärnväg (tab 473) ned till Alpnachstad (436 m) på linjen mellan Luzern och Interlaken.

https://i0.wp.com/europeforvisitors.com/switzaustria/images/pilatus_map_400_pilatus_bahnen.jpg

Det var en utflykt som lockade oss mycket, men det plana alternativet runt berget tar bara 20 minuter som jämförelse. Vi fick nöja oss med att avundsjukt se på från vårt tåg hur förväntansfulla människor steg på bergtåget i Alpnachstad. Spåren försvann upp mot himlen i 48% stigning.

https://i0.wp.com/mw2.google.com/mw-panoramio/photos/medium/57462535.jpg

Turisthistoria – Schweiz: Jemima Morrell.

Miss-Jemimas-Swiss-JournalMorrell 1

Jemima Morrell skrev en dagbok under sin resa till Schweiz 1863. Hennes beskrivningar ger en antydan om hur de första turisterna mötte de nya miljöerna med fräscha och oförstörda ögon; något som blir allt svårare i en tid med konstanta bilder från hela världen via television och tidningar.

Jemima’s 1863 itinerary:
Fri 26 Jun – London to Paris
Sat 27 Jun – Paris to Geneva
Sun 28 Jun – In Geneva

Gruppen ankom till Genève söndagen den 28 juni och efter kyrkobesöket slog de sig ned till en liten lunch:

* Grönsakssoppa (mild); * Lax med grädde; * Rostbiff i skivor med brynt potatis; * Kokt fågel på ris; * Kalvbräss; * Grillad fågel med sallad; * Kornärtskocka; * Plumpudding dränkt i konjak; * Mjuk kaka och frukt; * Söt pudding i iskyld vaniljsås; * Två sorters grädde; * Mogna körsbär.

Mon 29 Jun – Geneva to Chamonix

Morrell 2  På måndagen lämnade de staden i tre bilar för Chamonix. Vid ett uppehåll i Cluses underhöll den schweiziska tullen turisterna genom att fyra av sina kanoner. Måste vi utstå detta kanonavskjutande tills våra ben och nerver har shockats till döds?

Tue 30 Jun – Montanvert Tisdagen den 30 juni företogs den första bergsbestigningen, upp för Montanvert. Nedstigningen till glaciärbädden från Montanvert prövade till en början några av de kvinnliga deltagarnas nerver, ovana som de var med svindlande höjder.

Wed 1 Jul – La Tête Noire

Onsdagen den 1 juli bjöd på en 27 km lång promenad mellan La Tête Noire och Martigny. När vi satt i salle à manger, vår första dags långa vandring över, med vår hunger, kände vi oss utmattade.

Thu 2 Jul – Sion & Leukerbad

Morrell 3

I Leukerbad besökte de torsdagen den 2 juli de varma hälsobaden och upptäckte att herrar och damer satt tillsammans i samma tank. I ett bad såg vi en kvinna som intog föda, med vatten upp till skuldrorna; på en trädbricka stod en liten kanna med kaffe, en smörklick och brödskivor.

Fri 3 Jul – The Gemmi Pass
Sat 4 Jul – The Staubbach

Staubbachfallet hade beskrivits av Byron som tail of the pale horse ridden by Death in the Apocalypse, så det var förstås en obligatorisk sevärdhet. På vägen dit från Interlaken den 4 juli råkar Jemima Morrells sällskap ut för en storm: Våra hästar stegrade sig, skräckslagna, och backade med vagnen. Skakeln bröts av i närheten av en verkstad, vars cordonnier rusade ut för att hjälpa oss.

Sun 5 Jul – Interlacken [sic]
Mon 6 Jul – The Wengernalp
Tue 7 Jul – Grindelwald

Morrell 4

Wed 8 Jul – Brunig Pass to Lucerne
Thu 9 Jul – Sunrise on the Rigi

Under de kommande dagarna fortsätter de med att bestiga en serie av berg (Jungfrau-jökeln och Grindelwald-glaciären) med soluppgången på Rigi som höjdpunkten den 8 juli: Klockan tre hördes de vinande tonerna från hornet som väckte oss. Vi räknade till 150 morgontidiga. Tre eller fyra som tycktes strunta i alla andra uppträdde som hövdingar från Nya Zeeland, insvepta i röda filtar; de flesta av herrarna hade knäppta regnrockar, men damerna av olika nationaliteter var verkligen oklanderliga.

Fri 10 Jul – Neuchâtel
Sat 11 Jul – To Paris
Sun, Mon & Tue 12-14 Jul – In Paris
Wed 15 Jul – To Dieppe
Thu 16 Jul 1863 – Home…

Resan, som fortsatte via Neuchatel och Pontarlier till Paris, fyllde två volymer av Miss Morrells dagbok. Den varade tre veckor och kostade knappt £20.

Några korta råd till den som i dag vill göra om Jemima Morrells resa:

* Hotel des Bergues (det med 14-rätterslunchen) finns kvar i Genève, men ett alternativ är att äta på en av de fyra hjulångarna i Genève-sjön. Med bil kommer man snabbt på motorvägen till Sion där man kan stiga på postbussen till Leukerbad. Det går än i dag att äta i badet.

* De som inte tycker om att vandra för mycket kan ändå besöka de flesta av Jemimas bergstoppar och jöklar. Mer eller mindre branta järnvägar eller linbanor tycks gå huller om buller i naturen.

* Det är fortfarande populärt att betrakta soluppgången från Rigi. Numera går ett gammalt ånglok uppför berget då och då och man kan göra en kombinerad resa med hjulångare över Vierwaldstättersee. För att hinna upp till toppen bör man precis som Jemima sova över på hotell Kulm. Hennes namnteckning finns i besöksboken.
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/f/f0/Hotel_Rigi_Kulm_and_the_Alps_Rigi_Switzerland.jpg

Turisthistoria – Schweiz: Hjulångare.

https://i0.wp.com/www.swissitalianpaddlesteamers.com/luzern/l2013/l1304AmonRHisl.jpg

Schweiz var ett av de första länderna i världen som tog till mekaniska medel för att transportera turister. Och det finns en helt naturlig förklaring för denna utveckling. Djur användes mycket tidigt för att bära varor och människor över landområden, men vad jag vet så har de aldrig använts för transporter över vattenområden (med undantag för de hästar som drog kanalbåtar, men det är hybrid eftersom djuren gick på land längsmed kanalerna).

Framfarterna i de schweiziska dalgångarna stoppas med jämna mellanrum upp av sjöar och ofta går den enda framkomliga vägen tvärsöver vattnet. Ångbåtar som drevs med skovelhjul blev lösningen när turisterna började strömma till. Många av dessa är fortfarande bevarade. Schweiz är antagligen det land som har flest äkta hjulångare kvar.

https://i0.wp.com/www.swissinfo.ch/media/cms/images/tsr/2003/04/sriimg20030417_1769908_1.jpg

Vierwaldstättersee (Luzern-sjön) har fem: Uri (byggd 1902 och den äldsta i drift), Unterwalden, Schiller, Gallia och Stadt Luzern (byggd 1929 och därmed den modernaste). Lac Leman (Geneve-sjön) har fyra: Savoie, Rhone, La Suisse och Simplon.

Av de återstående finns Lotschberg (1914) på Brienz-sjön och Stadt Zürich (1909) samt Stadt Rapperswil (1914) på Zürich-sjön. Samtliga gick över från kol till olja i slutet på 40- och början av 50-talen, men skovlarna drivs fortfarande med ånga.

Om ni är ångfantast så ska ni se upp med de falska hjulångarna Italie, Montreux, Helvetia och Vevey på Geneve-sjön. De går på diesel och kraften överförs elektriskt.

https://i0.wp.com/pudzeoch.smugmug.com/Ships/The-Swiss-Transport-Museum/i-X4jZfts/0/L/DSCF0015-L.jpg

En av de första båtarna, Rigi från 1847, är numera förvandlad till en restaurang vid Transportmuseet i Luzern. Beattus (1866) lyckades hålla igång på Thun-sjön i nästan 100 år. 1963 gjorde hon den sista resan.

En av de populäraste rutterna i Schweiz på 1870-talet var Wilhelm Tell-expressen, som började i Luzern och gick med ångbåt ned till Flüelen vid den sydligaste viken, där man bytte till ånglok och fortsatte genom St Gotthard-tunnel (invigd 1878) till Ticino. Den moderne turisten kan sedan 1988 göra om resan, men med den skillnaden att tåget nu är modernt.

https://i0.wp.com/www.coxandkings.co.uk/%5Cimages%5Cdestinations%5Ceurope%5CSwitzerland%5Cthings-to-do%5Cwilhelm-tell-express.jpg