Cragside är en bit Schweiz i norra England. Högt uppe på en sluttning, på en utsprängd avsats, står ett hus som ser ut som om någon försökt ta ett tyroliskt chalet och trä det över en engelsk tudorvilla. Den storslagna miljön (lantegendomar med parker på höjden är inte vanliga i England) är en tillräcklig anledning för ett besök, men det som lockade oss dit oss var att huset är det första i världen som installerade vattendriven elektricitet.
Det enorma området kring huset är fullt av bevis på grundarens uppfinningsrikedom med gångbroar över raviner och förbi vattenfall. Den 1:e lorden av Armstrong byggde pumpar och generatorer och anlade hela sjöar innan han kunde byta ut oljelamporna mot glödlampor i sitt hus.
The Ram House, eller Pumphuset, ligger i början av ravinen vid en damm. Vattnet driver en hydraulisk pump som pumpar källvatten ifrån en tank på taket upp till två reservoarer belägna högre upp på sluttningen, ovanför bostadshuset. En anläggning längre fram i ravinen användes för att leda ner vatten till köksträdgårdarna, dels för bevattning, dels för att rotera stora krukor med planterade fruktträd så att de skulle bli solbelysta på alla sidor.
Sist kommer man till The Power House, själva el-centralen. Vattnet föll från de högt upp belägna Nelly’s Moss Lake och drev i början (1886) en 24 hästkrafters turbin. 1895 byttes den ut mot en något kraftigare på 14189 hästkrafter. Först 1945 kopplades Cragside in på det allmänna nätverket och fick därmed elräkningar som andra hus.
Armstrong köpte den första marken 1863. När han dog 1900 hade han ökat ut, både huset, som från början fungerade mer som ett fritidshus, och området. En stor del av den manliga befolkningen i närbelägna Rothbury engagerades i arbetet. Bland annat planterade de 7 miljoner träd.
Arkitektpurister kan hitta många fel i det flera gånger påbyggda huset, men vi andra njuter av den nyckfulla rumsplaneringen, som i inredningen blandar engelsk stil med vild orientalism. Man behöver timmar på sig för att utforska det, och vi kan här bara berätta om det allra mest anmärkningsvärda.
I det stora köket i bottenvåningen finns ett massivt spett som fås att rotera genom det vatten som rinner förbi utanför från Nelly’s Moss Lake. Samma vatten driver också husets hiss genom en lång pistong och en kedja. Det interna telefonsystemet är ett annat exempel på Armstrongs många fiffiga uppfinningar.
I biblioteket kan man se fyra stora cloisonné-vaser av emalj. De fungerade från början som oljelampor, men 1880 anslöts de till Armstrongs elgenerator och försågs med glödlampor uppfunna av Joseph Swan i Newcastle. Lamporna doldes av kupor gjorda av rökglas och varje vas hade en skål med kvicksilver i basen. Strömmen gick upp genom en ledning i mitten och tillbaka genom kopparen i själva vasen. Detta var det första rummet i världen som lystes upp med permanent installerade glödlampor som fick sin ström från en vattendriven generator.
I källaren finns ett turkiskt bad med varmluftsbad, vattenbassäng och duschar. Vattnet kommer förstås från de två reservoarerna. Det japanska rummet innehåller en finurlig sekretär med små utrymmen, lådor, fack och andra finesser. I arbetsrummet står dels en fåtölj med infällt läsbord i armstödet enligt den där principen man kan se på tåg ibland, dels ”metamorfisk biblioteksstol” – en fåtölj som raskt kan förvandlas till en trappa så att man når upp till de översta böckerna i bokhyllan.
Övervåningen har ett stort antal sovrum och utanför ett av dem kan man se den elektriska gong-gong som butlern ”slog på” genom att trycka på en knapp i köket, när han förvarnade om att det snart var matdags.
De som tänder på tapeter bör styra kosan till Bi-rummet, uppkallat efter de bin som länge bott i ytterväggarna. Flera av rummen har tapeter gjorda av självaste William Morris och här visas några av de tapeter som hittats vid restaureringar. Ett par elektriska porslinslampor är av intresse, eftersom de ansågs inte bara lysa upp rummet, utan också suga ut den ”skämda” luften. I Uggle-rummen, högst upp i tornet, övernattade 1884 den dåvarande prinsen och prinsessan av Wales.
När man tror att man har sett allt kommer oväntat den stora finalen. Övervåningen är betydligt större än bottenvåningen genom ett galleri som leder fram till vardagsrummet byggt över ett komplext system av centralvärmerör i markplanet. Det här är det senaste och största rummet i huset. Ena kortsidan upptas av en två våningar hög öppen spis som måste vara en av de största världen. Utrymmet inne i spisen, framför själva eldstaden, är möblerat och nästan lika stort som ett av de mindre sovrummen.
Gamla slott och palats och villor som vi sett under våra strövtåg i England har nästan alltid gett ett obekvämt intryck, som om de redan från början byggts för att passa bättre som museer. Det är först Cragside som ingett oss en känsla av hemtrevnad, genom den inspirerande och kreativa atmosfären. Föga anade vi att redan nästa natt skulle bo på ett riktigt slott.
Från Edinburgh till Istanbul 