Dag 107-108 – Tyskland: Berchtesgarden

https://europaresa.files.wordpress.com/2013/05/48bcc-berchtesgaden.jpg

Detta har hänt: Kung Ludwig II har förklarats sinnessjuk av sina motståndare och spärrats in på slottet Berg. När han mot kvällningen den andra dagen vill gå på en promenad neråt sjön skickar hans läkare bort de medföljande vakterna. Samtidigt, men drygt 100 år senare anländer vår resenär till Berchtesgaden, full av intryck, mat och dryck.

I samma ögonblick som jag kom in på hotellrummet förstod jag att hit måste jag återvända. Från fönstret såg jag ut över en dal fylld av för mig exotiska byggnader. På andra sidan växte sluttningarna upp mot ett myller av alptoppar: Kehlstein, Jenner, Watzmann.. –  de högsta täckta av snö. Tänk att sitta vid ett bord, vecka efter vecka, framför denna utsikt, skriva svindlande texter och i inspiration spränga grammatikens bojor.

Jag förstod att trakten var en turistattraktion av högsta dignitet redan i bussen när den stånkade sig fram längsmed Alpenstrasse (som slutar i Berchtesgaden efter att, mer eller mindre, ha följt gränsen mot Österrike ifrån Lindau vid Bodensee). Västtyskarna fick efter murens fall ett nytt talesätt: ”Vi närmar oss en sevärdhet –  det är mer Trabanter på vägen.” (Kanske östtyskarna kommer till Berchtesgaden för att vallfärda till lämningarna efter deras forne ledares högt belägna bostad. För är det något som alla tycks associera till, när de hör namnet ”Berchtesgaden”, så är det Hitler och Örnnästet.)

Det är högst orättvist. Innan detta lilla isolerade område, mellan de tre bergskedjorna Watzmann, Steinernes Meer och Hagengebirge, gick upp i det tyska riket 1870, så hade det varit förskonat från krig i århundraden. En kejsare under medeltiden krävde att berchtesgadarna (eller hur man nu kallar befolkningen) skulle ställa upp med soldater, men de skickade fisk i stället, mat som så föll kejsaren på läppen att de fick fortsätta med leveranserna.

Och på det viset blev det. Under trettioåriga kriget räknade påven med att även lilla Berchtesgaden skulle försvara katolicismen mot den lede Gustav II Adolf. Det är inte kristligt att kriga, tyckte berchtianerna. När Napoleon lite senare drog österut tittade han inte ens in.

Berchtesgadener Land ligger i den där något påtagliga utbuktningen nere i sydöstra hörnet av Västtyskland och består av flera småbyar: Bischofswiesen, Marktschellenberg, Ramschau och Schönau utspridda i dalarna. I mitten, där flera dalgångar möts, ligger centralorten Markt Berchtesgaden.

https://i0.wp.com/upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/00/Watzmann_bei_Berchtesgaden,_Germany.jpg

På de två dagar jag hade på mig var det bara möjligt att provsmaka på Berchtesgaden. Till och med för en inbiten sitta-vid-brasan-med-ett-glas-och-en-bok-människa är de slingrande vandringsstigarna en lockelse. Och tänk att känna besvikelse över att inte ha tid med ett besök i en saltgruva. I de 450 år gamla gruvorna bryts inte längre något salt, men turisterna kan få prova på gruvarbetarnas rutschkanor, som snabbt tog dem ner till de lägre nivåerna, eller åka med flotte över en underjordisk sjö.

Berchtes 2

Dalgången blir smalare när man åker söderut och närmar sig Königsee. Det enda sättet att komma vidare är med båt över sjön, men innan dess bör man göra en avstickare med linbanan upp till den 1 874 meter höga Jenner. Den lockande utsikten ner mot Königsee, som vindlar sig in mellan bergssidorna, gör att förväntningarna på båtturen höjs ännu mer. Se upp för snöbollar på den sista sidan mot toppen.

Den verkliga orsaken till omvägen över Jenner är dock restaurangens äppelkaka. Aldrig någonsin tidigare har jag upplevt denna fulländade smakharmoni när äpple, pajdeg, vaniljsås och grädde förenas i gommen i ett ackord som återklingar i de omgivande alptopparna. Här kunde jag stanna.

https://i0.wp.com/www.travellingbazaar.com/images/Berchtesgaden/Berchtesgaden.JPG

Väl nere på jorden igen närmade jag mig sjön. Det finns ingen plats för vägar mellan berget och vattnet; när korna ska upp till alpängarna på andra sidan för sitt sommarbete, så måste de fraktas med båt. Och på samma sätt är det för oss turister.

Vi lämnade bryggan och gled ut. Ovanför roade sig regnmoln med att spetsa sig på alptopparna. Det for en rysning över det mörka vattnet; och mina tankar gick till Ludwig II:s öde vid Starnberger See. Kungen och hans läkare hittades på kvällen klockan elva, flytande i vattnet – döda.

Det är fortfarande oklart om han begick självmord och tog läkaren med sig i döden, eller om läkaren tog livet av honom och själv blev dränkt eller sköts. Vid Ludwigs begravning i Michaelskirche i München rasade ett oväder utanför. En blixt träffade kyrkan och kastade de församlade mot väggen –  in i det sista bekräftades myterna kring sagokungen.

Båten hade stannat. Guiden tog fram ett valthorn och sträckte det ut genom fönstret. Vi var framme vid det berömda ekostället. Han blåste en melodislinga, men det enda som hördes var en gammal mans 50-åriga tröskverk till 8 mm-kamera. När vi slagit ner honom och bundit hans händer gjorde guiden ett nytt försök. Och hör: bergen svarade. Det är verkligen sant. The hills are alive with the sound of music. Och jag som trodde filmen var överdriven. Fast det är klart: om man råkar ut för en guide som inte övat tillräckligt lär upplevelsen inte vara något vidare.

Berchtes 1

Halvvägs längsmed sjön sticker en liten landtunga ut. Här ligger kapellet St Bartholomä. Människor med den sortens fantasi säger att man lätt kan föreställa sig hur det lilla tornet med den röda toppen och de röda kulorna vid basen skulle se ut om man såg det rakt uppifrån. Det är något att tänka på. Många upplevelser får andra dimensioner om man försöker se dem från ovan.

Båtturerna fortsätter till sjöns andra ända där en stig leder upp till en mindre sjö och ett vattenfall. Man får en känsla av att vara i en återvändsgränd. Här tar Tyskland slut –  om man inte försöker sig på att fotvandra in i Österrike. Den enda riktning som nu återstår är uppåt. Och dit ska vi, med hjälp av Tysklands högst belägna busslinje.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s