Themsen – Den första dagen 7

City har fortfarande många kyrkor, trots andra världskrigets bombningar, men de blir allt svårare att se kyrktornen bland de moderna, höga byggnaderna. En av dem, St Magnus the Martyr, är uppkallad efter en norsk jarl från 1100-talet.

Den som låter bli att blinka hinner upptäcka Christopher Wrens monument the Monument i en öppning mellan husen. Höjden 60,6 m är lika med avståndet från pelaren till det bageri i Pudding Lane där den stora branden 1666 startade.

https://europaresa.files.wordpress.com/2012/12/bacae-southwark-cathedral-800.jpg

Spiran till vänster innanför London Bridge tillhör Southwark Cathedral (byggd 1206 av augustinermunkar), som ligger i stadsdelen med samma namn. På romartiden rann Themsen nästan fem meter lägre än nu. Floden var grundare och vidare och tidvattnet gick antagligen bara upp till vår tids Chelsea.

De som kom på floden från havet hittade den första större kullen i Southwark och mittemot på norra stranden låg två andra kullar, skilda åt av Walbrook River. Det var alltså ett utmärkt ställe för en stad, höjderna utgjorde både utmärkta brofästen och gav skydd från översvämningar. Det första omnämnandet av London är i dess latinska form Londinium, men det utesluter inte att namnet kan vara äldre. Säkert är dock att ingen stad fanns här innan romarna kom, bara enstaka hyddor.

Romarna byggde nog ganska omedelbart en träbro över Themsen, men det första omnämnandet i skrift är på anglo-saxiska från 984: ”Och detta distrikt vid Aegeleswyrthe hade tidigare dömt en änka och hennes son för att de drivit järnnålar in i [en figur föreställande] Aelsie, Wulfstanes fader, och detta blev uppenbarat, och man drog detta brott fram från änkans kammare. Sedan tog man kvinnan och dränkte henne vid London Bridge och hennes son flydde och förklarades laglös.”

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/e/e6/Statue_of_Boudicca.jpg

När den medeltida bron revs på 1800-talet hittade man romerska mynt i flodbädden, antagligen slängda av förbipasserande för att blidka vattenandarna. Londons utveckling hejdades temporärt när Boudicca, drottning över Iceni-stammen i East Anglia, utplånade staden som reaktion på romarnas behandling. Återuppbyggandet gick snabbt och under de kommande 400 fredliga åren blev London en av de viktigaste handelsstäderna i Romarriket.

Vägen söderifrån, från Dover och kontinenten slutade vid London Bridges södra brofäste, vägen norrut in i landet fortsatte från det norra, mindre fartyg kom från Themsens övre lopp och lastade om varorna till de större skeppen på andra sidan bron. Djupvattenhamnar fanns vid Fleet River, Dowgate (invid Walbrooks mynning), Billingsgate och Queenhithe.

Under större delen av sin tid som byggnadsförman översåg Geoffrey Chaucer om- och utbyggnaden av Tower Wharf. Hans tidigare arbete som tulltjänsteman gjorde att han hade en direkt erfarenhet av vad som behövde förbättras.

Den romerska staden hade en stadsmur, även på flodsidan, där den följde nuvarande Thames Street, så mycket högre upp gick strandkanten då. Varor från Gallien, Rom och Grekland lastades vid träkajer.

Romarna började lämna landet 423 och under regelbundna saxiska räder kan delar av London ha förstörts, men när utvecklingen tog fart igen 1176 påbörjades den första stenbron över Themsen. Den tog 33 år att bygga och under sitt 600-åriga liv förändrades dess utseende vid flera tillfällen. På ett ställe fanns en vindbrygga, som hade den dubbla funktionen att släppa igenom skepp och hålla fiender som kom landvägen söderifrån borta.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b7/London_Bridge_(1616)_by_Claes_Van_Visscher.jpg

 

Husen som kantade bron växte i storlek vid varje ombyggnad och själva vägen gick i långa stycken i mörka tunnlar. Ponte Vecchio i Florens kan ge en liten aning om hur London Bridge såg ut. Fram till 1749 var det den enda bron över Themsen i London.

Den gamla bron ersattes 1831 av John Rennies granitbro, som, när den i sin tur ersattes med en betongbro 1973, köptes av det amerikanska bolaget McCulloch Corporation i tron att det var frågan om Tower Bridge. Sten för sten fraktades den till USA och står nu som en onödig sevärdhet i Arizonas öken.

London Bridge är startplatsen för Doggett’s Coat & Badge Race, en rodd som äger rum i slutet av juli för Themsens färjkarlar. Thomas Doggett, en skådespelare/teaterchef, som ofta lät sig färjas till och från teatern, instiftade det 7 km långa loppet 1716 för att högtidlighålla George I:s trontillträde. Det är tydligen den äldsta årligen återkommande idrottshändelsen och den längsta. Den som paddlar i mål först vid Cadogan Pier får en röd jacka och en armbindel av silver med texten: ”The Gift of the late Thomas Doggett”.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/86/Thomas_Rowlandson_-_The_Annual_Sculling_Race_for_Doggett%27s_Coat_and_Badge_-_Google_Art_Project.jpg

En reaktion på ”Themsen – Den första dagen 7

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s