Den första utflykten från Durham gick till Sunderland, strax söder om Newcastle. Vi ville titta på gamla music hall-fasader, men allt var rivet och ersatt med en stor jättebunker som täckte hela centrum. Någonstans inne i detta komplex hittade vi turistbyrån. De hade inte hört talas om några teatrar.
Vi fick tag på en broschyr som berättade om Sunderlands byggnader och arkitekturhistoria. Varje sida var full av asterisker. Det visade sig att byggnader utmärkta med en sådan var rivna. Vi har aldrig förut sett så många asterisker på samma gång.
Bedrövade lämnade vi Sunderland.
Prins Charles är känd för att tycka illa om modern arkitektur, och kanske bidrog hans kritik till att den engelska allmänheten villigt röstade fram de mest hatade byggnaderna. Vinnarna blev:
Tricorn Shopping Centre i Portsmouth;
Postsorteringanstalten i londonstadsdelen Putney;
Odeon i Sheffield;
En utbyggnad av Gloucesters konstgalleri;
En idrottspaviljong utanför Stirling;
Victoria-komplexet med lägenheter i Nottingham.
Den saxiska kyrkan St. Peter’s i Sunderland har av någon anledning klarat sig från att rivas sedan den byggdes år 674, men man ska tycka om labyrinter för att hitta den, eftersom den är gömd bortom enkelriktade gator och återvändsgränder.
Från Edinburgh till Istanbul 